Den nakna okänsliga makten. Omtale (Den lange rejse. Charlottenborg 1989, København). Bertil Lindgren. Kulturkikaren. Ultimo juli 1989.
Tekstudtræk fra indscannet dokument:
Den nakna okänsliga makten
Den kontinentale atmosfären finner man alltid i Köpenhamn, men aldrig är den val mera framträdande än under augusti. Då märks verkligen semesterperioden i Europas sydliga länder. Vandringen på Ströget kunde vara en promenad någonstans i Italien eller Spanien. Stämningen har tryck!
Sommaren i den danska huvudstaden har eljest varit tämligen lugn, kulturellt sett.
Här och där har dock tryck kunnat förnimmas. Till exempel på Charlottenborg, där utställningen “Den långa resen” upplevts vitaliserande både ur konstnärliga synvinklar och från debattens synpunkt.
Bakom “Den Långa resan”, som var aktuell under sista hälften av juli och första augustiveckan, stod “Syntese”. Och bakom “Syntese” finner man en grupp konstnärer och sympatisörer till dem, vilka betraktar utställningen mera som en kulturell manifestation än ett framvisande av skulpturer och målningar.
Utställningen kunde med andra ord även upplevas som en kritisk kommentar till det allmänna konstlivet, i all synnerhet som “Den långa resan” kompletterades med musik, uppläsningar, happenings.
Happenings, ja…
Nästan som om arrangemangets egen dramatiska nerv inte vore nog, fick Charlottenborg och ”Syntese” bara två dagar före utsållningens slut uppleva också en fullständigt oplanerad sådan! Närmare bestämt i form av ett ingripande av kronofogden, understödd av en grupp polismän!!!
Bakgrunden var att en av utställarna, målaren och bildhuggaren Flemming Vincent, fått röna kritikens uppskattning for sina exponerade arbeten. Detta i sin tur antas ha väckt sparbanken “sds” till aktion. Här hade kanske uppenbarats en möjlighet for penninginstitutet att få tillbaka en del av konstnärens skuld på ett par hundra tusen kronor, orsakad av en konkurs i restaurangbranschen.
Fogdens ingripande begärdes – och beviljades. Så kom det sig att arrangörer och publik mitt i middagshettan på “Den långa resans” näst, näst sista dag fik uppleva en naken maktdemonstration, som genom sin okänslighet efterlämnat ett obehagligt intryck!En långt ifrån obetydlig publik fick uppleva hur en av den utsatte konstnärens kamrater försökte hallå entrédörren stängd för fogden och gruppen av polismän, över en handfull stor.
Denna kamratens symboliska reaktion mot ingreppet blev förstås med hänsyn till styrkeförhållandet just inte mer än några sekunder lång. Fast därefter förlängdes den med bra många fler av polisstyrkan. Den gråhårige demonstranten fick utstå en ytterst omild behandling, innan slutligen förrättningen verkställdes. Eller skall man kanske hellre uttrycka det, delvis verkställdes. En tung skulptur fick man nämligen efterlämna.
Vad ska man nu säga om all denna kalabalik? Var den verkligen nödvändig? Kommer resultatet att bli det avsedda? Det sistnämnda tror Flemming Vincent absolut inte. I danska televisionens nyhetssändning samma kväll rundade han av intermezzot så här:
— Dom som tycker om min konst, har inte råd att köpa den. Och dom som har råd, köper den inte!
Sannolikt förhåller det sig just så.Att man från både arrangörshåll och publikhåll upplevde hela aktionen som minst sagt futtig och fattig lär redan ha framgått. Att stympa utställningen på det här sättet blott två dagar från slutet är sannerligen inte begåvat!
Betraktad på ort och ställe blev förstås också okänsligheten och de brutala dragen i maktdemonstrationen extra tydligt framträdande.
Inte mycket tyder väl på att något sakernas bättre tillstånd skall inträde här i världen inom överskådlig tid. Ett förhållande, som emellertid inte får hindra alla goda krafter att ta klart avstånd från varje form av maktutövning utan humanitär tanke och känsla, utan hänsynstagande, till skiljelinjerna mellan demokratin och polisstaten!BERTIL LINDGREN
FRISTEDER ELLER POLITISTAT
SYNTESECHARLOTTENBORG
SATIVA TRYK / CHRISTIANIAPlötsligt fick den en nästan kusligt levande profil, denna affisch för ”Syntese”.